Bankrån...
Ett av problemen med att bli äldre är att man måste betala bankavgifter för sånt som är gratis för ungdomar. Som 26-åring är jag med andra ord ingen ungdom mera. Och jag fick ännu en gång se över mina bankärenden. Det lönar sig inte mera att ha sina besparingar och placeringar utspridda på 3 olika banker.
Så igår gjorde jag slag i saken och avslutade det 6-åriga förhållandet med lill-banken. Hur ekonomiskt motiverat det än var kände jag mig allt som en bov då jag gick in till närmaste kontor som efter vår flytt 2009 numera ligger 130 km från vårt hem. Att säga åt den trevliga mannen som även hjälpte mig att öppna kontot för 6 år sedan vad mitt ärende gällde, var en sak. Men då han även efter alla dessa år kom ihåg mitt efternamn utan att jag varit till deras kontor under de senaste åren, och utan att jag bokat tid, då kände jag mig mer än uslig. Jag använde dem då det var gratis, men då det blev dags att börja betala då sticker jag. Nåja, gjort är gjort, och med tanke på avståndet så är det inte heller motiverat att ha dem kvar som min enda bank. Och i slutändan har de nog fått sin andel ändå.
